Lär bara skriva av mej..

Jag saknar min pappa mer o mer för varje dag som går, det känns tomt i mej, helt värdelöst o bara sitta å stirra på mobilskärmen o önska att han ska ringa mej o säga " hej puppan, saknar dej" .. för jag vill bara höra dom tre orden, att du älskar mej o saknar mej, men det kan man vel forsätta drömma om.. För det är min dröm, dröm o dröm, men dom bra drömmarna jag drömmer om dej dom får mej att orka vakna upp o gå till skolan å ge gärnetpå alla lektionerna!.. men det finns oxå dom dåliga drömmarna, som får mej att aldrig vilja sova mer.. dom som får mej att aldrig vilja blunda, för att jag sedan ska vakna upp & gråta som en idiot.. dom två senaste nätterna har fått mej att vakna upp gråtandes, o nästan inte fått nå luft. för att det gör ont o se sin pappa dö, o höra/se sin pappa säga " jag älskar dej inte längre" , även fast det är en dröm! en jävla äcklig dröm, så får det mej att må så dåligt, att jag inte ens vill stänga ögonen mer.. jag älskar dej mindre o mindre för varje dag känns det. även fast vissa säger "man kan aldrig sluta älska sin pappa" fast det kan man, om man inte får kärlek tillbaka så kan man sluta älska.. för jag fattar inte vad det har tagit åt han, du är ständigt nervös o skrattar lite lätt som att du är oroligt eller nervös när jag säger ngt, har inte hört det dära "pappa skrattet" på fem månader snart.. gud va tiden går fort, så länge sedan jag flyttade till mamma.. kan inte sluta tänka på alla dom gångerna jag satt i ditt knä o såg upp till dej, va stolt för att du va min pappa! & alla dom gångerna när Lucas frågade "Amanda, när ska du flytta hemmifrån?"  o jag svarade " aldrig ! jag vill bo med pappa !"  du va mitt allt, du va min bästavän, och du va en förebild för mej! du va som en vän, en vän som ALLTID fick mej på humör, en som mådde dåligt när jag va ledsen, jag komemr ihåg när min förstakärlek tog slut, jag satt i  din bil o grät floder, låste in mej o satt där i flera minuter, timmar tillochmed! till slut gick jag in, o la mej under täcket i soffan, jag låg där o skakade,  tills du lyfta på täcket o sa " puppisen, va inte ledsen, det komemr fler killar." och sen bad du mej sätte mej breve dej, o du höll om mej tills jag somnade, jag kommer ihåg varje minut du o jag hade det bra, o snackade o jag kunde verkligen snacka med dej om allt! men tillslut, när jag skaffade kille, o jag hade sex med han, o jag visste vad du tyckte om dom som hade sex för tidigt!.. men ändå såkunde jag inte låta bli  å fråga " pappa vad skulle du göra om jag har haft sex?"  Och då svarade du " det ska du inte ens tänka tanken o göra, för då är du en slampa, det är ingen 14 åring, som har sex när dom är 14! " det va nästan som att du skrek på mej.. det gjorde ont ända in i själen o få höra det. o jag svarade bara " tack då" och gick därifrån, sen dess har du hållt dej ifrån mej känns det som, du har blivit nervös elör ngt liknande i min närhet, o det känns som att jag inte duger, som att jag är en slampa, men än i dag så skulle jag inte ens tänka tanken o sova hos dej fler än två nätter eller flytta hem till dej igen.. för vi bråkar bara hela tiden, o den pappan du en gång va.. den pappan vill jag ha tillbaka!   jag vill ha den pappan som man bara kunde säga " hej pappsen, ska vi ta en runda på crossen?:D" men det kan jag inte längre, för jag vågar inte, är för feg o titta dej i ögonen o se dej sådär, det känns för varje dag som går att jag inte duger, jag inte är det barnet du en gång önskade dej.. men jag kan inte ändra mej, & jag har inte gjort det heller.. För jag är bara 14 år, o visst jag kanske har förändrats,men inte lika mkt som du.. jag vet att du inte läser dethär, du vet inte ens hur en dator funkar o du får alltid dina små utbrott på små fel på datorn, men jag äölskar dej.. somfan! :'/ 

 

maria

24 mars 2011 10:26

jag tycker inte du ska säga att du hatar din pappa, tro mig. om det skulle hända honom någonting så skulle du aldrig kunna förlåta dig själv. det kunde inte jag iallafall! för några år sedan sa jag till min pappa att jag hatade han och att han inte va min pappa mer. år 2009 va vi bästa vänner och jag bodde där, samma år hittade jag honom död utanför mitt sovrum. och dom där jävla orden jag sa till honom hörs än i dag i mitt huvud. så tänk på vad du säger, för du kommer ångra dig, jag vet de!

Amanda Andersson

24 mars 2011 15:44

Jag vet att jag inte ska säga så, men så som han har betett sej emot mej så känner jag inte det dära barn och far delen i mitt liv längre.. o jag förstår att jag inte ska säga så. o jag vet att jag inte menar det. för det gör jag inte.. men jag va så arg o ledsen då.

 

Erika

24 mars 2011 20:39

förlåt att jag kommenterar.
men jag vet hur mycket du har gjort för din pappa, alla gånger du kommit hem och förstökt dölja allt och få det på rätt spår igen, vi har hjälpt varandra många gånger, ellehur?
men jag vet att din papp vill säga * stumpan, ska vi åka cross? * eller * vill du inte komma hem nån dag ?* han saknar dig så mycket amanda.
jag vet att han gör det .
hoppas de löser sig. du får höra av dig om du behöver säga något, för du VET att jag kan prata eller ta kontakt med din pappa.
svara

http://eriikaedvardssoon.bloggplatsen.se

Amanda Andersson

24 mars 2011 21:05

fan erika..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

NY BLOGG FÖR ER SOM INTE VET! KOMMER BLI MYCKET MER INLÄGG, VIDEOS, OCH MASSOR AV SKVALLER! http://www.amandaanderssson.devote.se/ http://www.amandaanderssson.devote.se/ http://www.amandaanderssson.devote.se/ http://www.amandaanderssson.dev...

Hejsan! va ju som sagt sjuk igår, och är de tän idag, så grymt jobbigt att inte kunna andas igenom näsan, och jag hostar säkert sönder något revben snart! Har man tur så överlever jag den här dagen. men jag ska ligga hemma och ta mycket hostmedecin...

Hejsan! Har absolut inge o skriva! intressant va? Men igår så slutade jag 13:20 och satt o väntade på Tildis en evighet typ, sen drog vi hem till mig, och hon spelade musik o jag somnade typ i 20 minuter, haha! sen följde vi med mamma och famil...

Visst är det underbart med kärlek, pojkvän, ett bra förhållande, att mysa etc...Men har man någonsin tänkt på alla konsekvenser? Hur dåligt man kan må? Hur psykiskt påfrestande det är ibland?Det är okej att må dåligt, men varför ska man då ljuga för ...